Det är alltid så att just de sista dagarna inför ledighet av något slag går väldigt långsamt. Just nu känns det som att jag inte hade klarat en dag till. Det är en pärs bara att ta sig till jobbet då bebisen trycker hårt mot revbenen vid bilkörning.

Det ska i alla fall bli väldigt skönt att få vara hemma och orka förbereda mig mentalt på det som komma skall. Har inte riktigt orkat ta tag i det än. Rent praktiskt har vi det mesta under kontroll men just den mentala biten att jag snart faktiskt är mamma har jag inte tagit till mig än. En helt otrolig känsla när man väl börjar tänka på det…